NSA700 DN-01 2009
Ingen trodde väl att den här skulle tillverkas när den visades upp som en koncepthoj på japanmässan. Man vet inte riktigt i vilket segment den ska hamna i och hojen ser ut att vara en salig blandning av allt möjligt, allt från skooter till sporthoj. Honda själv nog heller inte vilka som ska köpa den, så dom har tagit hem endast detta ex för att testa lite marknaden.

Lång, låg och tung ser den ut som, innan jag sätter mig på den. Väl sittande på sadeln känns den tvärtemot väldigt lätt. Tar ett tag innan jag kommer på hur den steglösa hydrostatlådan fungerar. Reglagen sitter vid styret och sköts utan att man behöver släppa händerna från handtagen. Fibblar med högra och vänstra fingrarna för att både, växla mellan automat och manuell växling, samt sen också för att växla upp och ner mellan växlarna.

Fötterna långt fram på fotplattorna och styret sitter långt bak, en relativt bekväm körställning. Någon förhöjd ruta på denna hoj kommer nog heller aldrig att finnas och avsaknaden av den blir att, högre tempo än nittio knyck på längre turer kommer att bli tröttsamt?
Tvåcylindrig twinnmotor, inget kraftpaket direkt, men det finns så det räcker. Släpper gasen i ca 150 knyck och det känns att det finns massor att ge ännu. Trots det långa chassit, så beter den sig stabilt på kurviga vägar. Lite stötig på småguppen och det är där jag kommer på att Honda missat jobba med en modell i hojen, offroadsegmentet.

DN står för Dream New och 01 betyder nummer ett. På japanmässan visades även upp DN-02 som var ett mer konventionellt bygge och med goldwingens sexcylindriga motor. Hade nog varit trevligare om den hade kommit istället?


 
 
Instrumenteringen sitter lång inne under kåpglaset.


Instrumenteringen väl gömd, ingen kan påpeka att solen reflekterar.
Vänster sida, D för Drive och S för Sport
Höger sida. Tummen sköter om växling mellan Drive och Neutral. Långfingret sköter en paddel för manuell växling.

CB 1000RA 2009
Knappt lacken har torkat på den när jag äntrar den, så dagsfärsk är nya tusingen, CB 1000. Den här har ABS och därav tilläggsbokstaven A efter.

Väl på sätet, så är det direkt streetfigterkänsla, styret långt ner och långt bakåt. Ändå inte extremt, men helt rätt. Sadeln känns bekväm. Naken hoj, men touringfart i 120 är alldeles superbt.
Vid hård acceleration ger passagerarsadeln ett bra stöd. Framhjulet lyfter lätt på ettans växel, medan tvåan behöver lite hjälp via pumpande på gasen. Gissar att ett bakdrev med 2-3 kuggar till blir ett populärt pirattillbehör.



Designad i Italien. Snyggt!
Direkt fån filmen Alien.
Enkelsving. Varningstexten på kedjeskyddet på insidan.
Digitalt analogt varvräknare. Senast yntes det på SP-1:orna.




www.saarela.se