Norgeresa


Tidig morgon när brorsan möter upp mig vid Antnäsparkeringen strax utanför Luleå. Vi konstater att han hade fått lite bråttom att följa med på resan och inte hunnit gjöra något oljebyte på hojen, så vi beslutar oss för att göra en omväg till Umeå och Lillian Holms först för att försöka få dom att göra det.
På mcfirman har dom fullt upp, men dom tar in i allafall hojen omgående och byter olja och filter på den. När jobbet är klart så tar vi sikte rakaste vägen mot Östersund för att via den vägen ta oss in till Norge.
Vi passerar Östersund och kommer in i Trondheim. Klockan har nu blivit mycket och det har börjat småregna Vi beslutar oss för att för att köra söderut efter E6:an mot Oppdal och sen där svänga inåt landet för att hitta nån billig stuga.
Strax efter Oppdal dyker det upp en liten stugcamping med några stugor. Vi kör in där och konstaterar att det är otroligt billiga stugor. Stugorna ligger dessutom lite småvackert till bredvid en fors. Ingen personal finns på plats, men på dörrarna står pris för stugan och en uppmaning att det är bara att kliva in i en ledig stuga och att det kommer någon senare och tar betalt. Eftersom stugorna kostar som billigast 100 norska, så lyxar vi till det, lägger till en femtilapp och tar en fyrbäddstuga med en liten kokplatta så vi kan laga lite mat.

På morgonen kokar jag lite kaffe och tar en lite promenad i området innan vi sätter kurs mot kusten och Ålesund. Efter några mils körning märker vi att brorsans Macadam däck bak gett upp. En stor bit av gummit har lossnat från bakdäcket och trådarna sticker fram. Vi kan inte göra mer än att köra i sakta mak mot Åndalsnes och hoppas att någon där kan hänvisa oss var vi kan hitta ett däck till hans hoj.
I Åndalsnes svänger vi in till en bensinmack för att rådfråga om var vi kan hitta ett däck. Mackkillen går ut och kikar på hans bakdäck, kliver in i förrådet och hämtar ut ett precis likadant macadamdäck, som han dessutom gärna monterar direkt. Däcket visar sig inte vara billigt, men vi är ändå jätteglada för att vi har hittat ett däck och han kan montera det direkt. Det visar sig också att framdäcket är lite risigt och han har ett sådant liggande också i lager. Eftersom vi ändå ska åka tillbaka via Åndalsnes, så beslutar vi oss för att avvakta med framdäcket och eventuellt ta det på tillbakavägen.
Från Åndalsnes tar vi sen raka vägen till Ålesund. I Ålesund åker runt lite i området innan vi tar oss in på en camping för övernattning i tält.

Från Ålesund åker vi en bit tillbaka samma väg som vi kom ifrån. Svänger av söderut vid Sjöhålt för att sen ta en färja till Stranda. Vid Hellesylt tar vi en färja till Geiranger och njuter av utsikterna efter Geirangerfjorden. Vi konstaterar att en seightseeingtur där nån berättar om allt vad som finns efter fjorden vore inte helt fel. Efter dom vackra vyerna på Geirangerfjorden landar vi på Geiranger. Efter sedvanligt strosande där kör vi tillbaka norrut med sikte på Trollstigen.
Vid Trollsigen har inte snön smällt bort ännu. Det är klart väder denna dag, så sikten är klar och fin och vi stannar en extra stund på toppen.
Vid Åndalsnes tar vi in på bensinmacken igen och låter mackkillen byta framdäcket åt brorsan. Vi åker sen norrut med siktet inställt mot Atlanthavsvägen. Vid Molde stannar vi en stund för att fundera om vi ska stanna för övernattning eller inte, men vi beslutar oss för att köra en bit, mest för att campingen där ser lite småtråkig ut.
Efter en stund hamnar vi på en camping där ägaren har ett trevligt sätt att ta emot sina gäster. Han möter upp oss vid ingången med ett välkomnande och med en handskakning. Det har i området varit ett väldigt regnande dagarna före, så hela campingen är lite småblöt fortfarande. Han går också därför runt med oss på campingen och pekar ut åt oss vilka platser som han tycker är bra och någorlunda torra. Campingvärden visar sig senare vara en tysk som blivit så förtjust av allt resande i Norge, att han köpt sig en campingplats där.

Nästa dag passerar vi Atlanthavsvägen. Ganska kul ställe med broarna där dom har vid vägkanten varningsskyltar för "flygande fiskar". Vi funderar om det kan vara på riktigt eller driver dom med oss? När vi passerar broarna, så är det ganska vindstilla, men det vore kul och passera broarna vid ordentlig blåst, kanske man då såg dessa "flygande fiskar" som kastas upp från havet?
Vi tar en färja till Kristinesund, svänger av mot E39:an och tar sen raka spåret mot Trondheim. Vid Trondheim beslutar vi oss för att följa E6:an norrut. Vid Verdal är det mc-träff, så vi stannar där för att övernatta. Vi är ganska trötta av dagens trapatser, så det blir inte mycket mc-träff för våran del och går och lägger oss ganska tidigt.

På morgonen när vi vaknar, har det kommit massor av nya mc:n på natten. Det har tydligen varit väldigt dåligt väder i kringområdet, så en del har kommit dit på sena natten och dom är i full gång att festa på morgonen. Innan vi packar ihop våra tält och drar iväg, så kokar vi kaffe och sitter ner med norrmännen och snackar bort en stund med dom.
Strax norr om Steinkjer tar vi av E6:an för att följa dom mindre vägarna norrut. Vi stannar till vid en annan mc-träff, där vi blir bjudna på kaffe och bulla av personalen. Dom försöker samtidigt att övertala oss att stanna kvar på mc-träffen, men vi beslutar oss för att fortsätta. Vi svänger av tillbaka på E6:an för att inte fasta alldeles för mycket i vyerna. I Mo i Rana övernattar vi sista natten

Nästa dag är vår sista på vår tur. Vi passerar turistfällan vid polcirkeln strax norr om Mo i Rana och stannar givetvis där en stund. Till svenska sidan tar vi silvervägen. Stannar endast till vid städerna och är hemma i vanlig ordning vid fyrasnåret, trötta, men nöjda!




Vi hittar en billig stuga med fors bakom strax efter Oppdal.
 
Kurvor fram och tillbaka, upp för berg, ner för berg. På det en massa vyer som man inte kan låta bli att stanna till vid. Inte undra på att man inte hinner många mil per dag ibland.


Geirangerfjorden är värd att åka, fast man blir lite fundersam över vissa saker du ser. Därför kan en seightseeintur från Geiranger vara bättre.
 
Massor av snö kvar bakom Trollstigen fast vi är i mitten av juni.


Atlanthavsvägen där varningsskyltarna varnar för "flygande fiskar"
 
Hemväg via Mo i Rana och med ett besök vid polcirkeln. Norrut sen och vänder österut och hemåt via Silvervägen.





www.saarela.se